Funkisvillan

Hundra år av modernitet

Funktionalismen utvecklades under 1920-talet på kontinenten. Den franske arkitekten le Corbusier och den tyska Bauhausrörelsen var tidiga förespråkare för rörelsen. I Sverige anges ofta Stockholmsutställningen 1930 som startskottet för funkisen. Ledande svenska arkitekter gav sig in i samhällsdebatten och gav sin syn på det nya samhällsbygget.

Ett nytt samhälle skulle byggas. Ljus och luft. Bort med orättvisor, smuts och fattigdom. Form följer funktion, enkelhet och avsaknad av utsmyckningar var ledorden och detta speglades också i arkitekturen.

Funkisen slog först igenom i de välbeställda områdena medan enklare bostäder och egnahemsrörelsens hus ofta innehöll inslag av klassicism. Den ökade levnadsstandarden, men också funkisens ideal, försåg husen med wc, badrum och ändamålsenliga kök. Hygien var framträdande i funkisens idé.

De allra flesta hus byggdes av stående plank. Fasadmaterialet var antingen trä, målade i ljusa kulörer, eller putsade fasader i vitt eller ljusgrått. Taken låglutande och kunde bestå av tegel på enklare funktionalism och av plåt på den mer renodlade. Fönsterbågarna saknade spröjs. Foder och vindskivor var tunna och målade i fasadkulörer eller saknades helt på de putsade husen.

Stram elegans, ljus och luft och lätta linjer som inte ska förväxlas med enkelhet. Egenskaper att njuta av för den som har nöjet att renovera sin funkisvilla. Kanske har tidigare ägare satsat på dussindörrar eller tyckt att golvlisterna ska vara lite roliga. Kanske behöver den mjukt rundade teakpanelen i trappen kompletteras.

Med en skönhet som närmar sig hundra år förtjänar funkisvillan att skämmas bort.